Livets lott

Uppväxt i en tid då man inte kunde välja vilken telefon man kunde ha hemma, vilka tider på dygnet man kunde titta på tv, när man kunde handla, vilken vårdcentral man tillhörde o.s.v. Mitt barndoms 70-tal präglades så mycket av att allt kändes förutbestämt och i och med detta också ganska färglöst. Omvärlden och vardagen färgades nämligen av ett system som begränsade möjligheten att välja själv. En värld där förutsättningar och framtidsutsikter kändes utstakade av någon annan.För egen del innebar det att jag inte möttes av större förväntningar från samhällets sida. Rullstolsburen antogs jag automatiskt tacka ja till förtidspension. Som tur var hade jag siktet inställt på både utbildning och följande yrkeskarriär, så jag motsatte mig att bli satt i ett fack. 

Under utbildningstiden hade jag elevassistenter. Ibland var det helt underbara människor, men det fanns också personer som gjorde uppväxten svårare. Minns att jag var så stolt över min nya röda overall, men att min elevassistent vägrade sätta på den för den var för krånglig. En annan gång på gymnasiet anställdes någon helt utan min inblandning. Faktiskt träffade hon inte ens mig på sin första arbetsdag utan var där för att titta på skolan. Att inte vara delaktig och vara utestängd från en urvalsprocess kan tyckas vara en mindre fråga. Om någon annan väljer blir det mer neutralt och rättvist säger vissa. Av egen erfarenhet säger jag att det är precis tvärtom. Makten flyttas från individen till en byråkratisk koloss och förståelsen för den enskilde försvinner.

Tack vare min familjs stöttning kunde jag ofta stå på mig och i och med det kämpa mig till delaktighet i beslut som rörde mitt liv. När jag sen fick personlig assistans hade jag från början kommunen som utförare, men möttes av en stelbent organisation med oförstående och onåbara handläggare och jag kände att min vilja att aktivt påverka enbart var till besvär.

När jag sen valde ett privat alternativ och sedermera startade eget blev äntligen mitt liv något jag styrde över själv. Något som gynnade både mig själv och mina anställda assistenter.

Enligt min mening är privata alternativ och möjlighet att välja i välfärdssektorn inte något negativt. Det är snarare det motsatta som är hotfullt. Istället skulle jag vilja se en utvecklad konsumenträtt vad gäller vård, skola och omsorg som skulle ge oss som tar del av välfärden ännu större möjligheter att påverka. Vi behöver bli mer medvetna om att valen finns och precis som vid andra val i livet måste vi bli duktigare på att granska.

Vi pratar om vikten av att granska information. Om vikten av fakta. Jag vill också se ett ökat fokus på vikten av val och skulle önska att vi alla var mer bekväma i att ställa krav på kvalitet och utformning av den välfärd vi erhåller. Detta gäller både vad vi kan förvänta oss av våra myndigheter, men också av organisationer och privata företag. Samhället är vårt – låt oss ta del av det och ta ansvar för det. Ingen vet bättre än du själv hur du vill ha det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: